Det är höst. Och jag känner att vi alla är på väg till den där mörka platsen. Det är bara erkänna alla känner dig smått nere nu och framtills det att det börjar ljusna igen. om typ 5 månader. Kära nån. Kan man undvika det? Jag vet faktiskt inte. kanske periodvis, kanske inte alls i vissa fall. Pappa säger att man ska se på det positiva och lägga ihop det. Men det negativa är fan mycket starkare.

Den här helgen har gått för fort. Precis som förra helgen och precis som nästa helg. fan. Men imorgon är det halv 8 (halv7) hos christa och jag räknar det som lite helg. Jag är så himla stressad just nu. Så sjukt mycket i skolan. Men som tur är vet jag vad som hjälper och det är tid mina de närmaste och handboll. Mer av det.

Nej, nu ska jag fortsätta lära mig om riktningskoeffichienter, y=km + x och defenitionsmängder. Kul. kul...
Puss o kram.