Nu var det länge sen jag skrev. Och om jag ska vara ärlig så har jag inte kollat data sen i tisdags. Det måste verkligen vara rekord. Men det måste betyda att jag har för lite tid och gör alldeles för mycket. verkligen.
Ja men vad har hänt då. Shit det har verkligen hänt en massa. I tisdags kom ännu ett hemskt beksed om att en av våra vänner gått bort. Och ännu en våg av sorg sköljde över sorunda. Har hållt mig åt mig själv på sistone, levt i en bubbla, hållt mig till skolan och träningen. Träningen går bra, det känns så skänt att kunna koppla bort allt, skolan och de när man tränar och jag slappnar faktiskt av.

Det har vart helt galet mycket i skolan senaste veckorna och jag har verkligen kännt mig stressad. Åkte inte till skolan i fredags, kanske för att jag mådde dåligt av stressen, eller för att jag var så slut i kroppen från torsdagsträningen som slutade 10 eller för att jag hade lite feber, det var nog allt. Men nu har jag två rest-prov och det känns inte bra det heller. Nästa vecka har vi iallafall prejoktvecka så det blir riktigt lugnt och skönt! Så då ska jag försöka träffa Amanda och göra sånt som jag bara inte har tid med ivanliga fall, ja typ vanliga saker som titta på säsongspremiären av desperate och GREYS ANATOMY.

Jag har faktiskt ingen helgångest, den här helgen har inte gått så fort, men jag har ändå tagit det lugnt och njutit. Ikväll ska jag verkligen ta det lugnt, gå en promenad, planera inför middagen imorgon och läsa lite samhällskunskap.

En stor kram till Sofia Ljung som helt enkelt förtjänar det. Du hjälper mig alltid när jag behöver det. Det hade inte vart desamma utan dig!

Puss o kram.