Det ringde doltnummer på telefonen idag, och jag svarade. Amanda ringer alltid dolt å hon ringer ganska ofta så jag trodde det var hon, men det var inte för än en tant på andra sidan telefon svara som jag kom på att amanda är i tyskland. Iallafall så började hon prata jätte fort och jag hann inte ens säga vad jag hette eller någonting. Hon lät arg och sa att hon hade läst om mitt fall och att jag skulle skrivas in till anorexikliniken. Att jag skulle börja ta medeciner och att jag behövde fylla i en blankett. Jag hann inte ens säga någonting för att hon hade så mycket att säga, och jag fattade absolut ingenting. Så jag höll väl typ med.. Men så tillslut förstod jag väl att det inte stämmde och att hon måste ha ringt fel, så jag sa mitt namn och hon kontrade med att säga sofia nånting och jag antog att det var hennes namn o så fortsatte hon prata. Tillslut sa jag att jag heter Kristy och jag är inte anorektiker! Då förstod hon att hon att jag inte var sofia och att hon hade ringt fel. När jag la på telefon kunde jag inte sluta skratta, och carro såg lika förvånad ut som jag kände mig. Vi hade ju lyssnat på nrj-wake up call hela morgonen och det blev så ironiskt liksom. Lite vardagsspänning sådär.

Om några minuter landar Christa och Sarah på stockholm arlanda. Äntligen, har saknat dem! Så ska jag berätta att den här kommande helgen kommer bli en riktigt bra avslutning på det här sommarlovet! Jag är taggad till tusen!